Om man vill stava paradiset så kan det göras på två sätt; Unguja eller Zanzibar. Två namn för samma ö. Stränderna är löjligt vackra, kritvit sand och korallgrönt vatten. Palmer som lutar sig över vattnet, snäckor så långt ögat kan nå, fiskebåtar i trä som är väderbitna och har den där färgen som kommer med tiden. Barn som leker i sanden och som vet allt för väl hur man ber om godis på italienska. (Caramello!) Att italienarna gillar Zanzibar kan förklaras utifrån följande; superb mat (mestadels nyfångad fisk och andra havslevande godingar), vackra omgivningar och hotell av klass. Det fanns visserligen en hel del av de kosmopoliska hotellen som man kan hitta lite varstans i världen, men sen fanns det de där sköna som har solstolar gjorde av lokala hantverkare, med kuddar i typisk zanzibarstil och med blommor på rummet; i sängen, toaletten och överallt där det gör en lycklig. På de tre ställen som vi bodde på lyckades vi pricka in den där sköna ö-känslan mixad med lite extra lyx. Vi började tre dagar i Stone Town, öns huvudstad. Det är som att kliva in i Aladdins värld, det enda jag saknade var en flygande matta. Zanzibar har en kultur som vittnar om arabisk kolonialism, indisk handelstradition och den typiska swahilikulturen. En riktigt lyckad blandning! Med arabiska hantverk och indiska kryddor fanns det också bra shopping i Stone Town. J Det blev tre klänningar, två sandaler och hundra armband och halsband när det var över. Vi åkte vidare till öns sydväst kust för strandhäng. OM jag behövde det! Efter att ha jobbat till tio varje kväll i tre veckor så somnade jag vid tio varje kväll istället. Charity ursäktade mig när jag kom hem och sa att hon vanligtvis sover bort de första två veckorna när hon åker på RnR. Så jag är inte den enda. J Jag lyxade med massage, pedikyr och saltskrubb för fossingarna. Det var som att åka till sjunde himlen tio gånger om! Om ni har möjligthet, köp fotskrubb och be första bästa granne/mamma/sambo att skämma bort er. (Mamma, jag kommer hem i april så du vet, förbered fotskrubben!)
Efter tre dagars strandhäng så åkte vi vidare till norra östkusten för mera strandhäng! Vi stannade i ett naturreservat och hälsade på rödaporna, mangroveskogen och djungeln där ingen kan befinna sig på natten för att det då pågår vodoo. Hotellet vi bodde på de sista tre dagarna var så löjligt lyxigt och charmigt att det är svårt att beskriva. Shooting Star Lodge, googla det! Eftersom det är lågsäsong hade vi hotellet i princip för oss själva. Shooting Star innebar infinitypool på bergskanten, havet precis nedanför, världens bästa beachbar, bush babies som vi matade på kvällen, världens skönaste bartender, ett rum utan dess like med beach kangas som gäster fick låna. Löjligt lyxigt på alla sätt. :)
Det kan ha varit den underbaraste semestern nånsin. Alla semestrar har haft sina olika fördelar, men denna stod i sån kontrast till livet i Juba att allting i Zanzibar smakade så sött, var så vackert och så underbart. Men jag måste säga att resa under lågsäsong är att rekommendera! Visserligen hade vi en eftermiddag med regn, men vad är det när man har folktomma stränder och hotell där man får 100 % service eftersom det inte är några andra gäster där?
Om jag hade en mille skulle jag köpa en liten strandkant och bygga ett litet hus som skulle kunna fungera som bed and breakfast. Där skulle mamma och Peå kunna husera halva året och mamma skulle servera färgglada drinkar och Peå, ja du skulle få göra vad du vill bara jag kunde komma några månader om året och ni är där. J Om inte annat så är jag lite småkär i Nairobi efter att ha besökt några vänner där på vägen till Z. De betalar lika mycket för ett fyra sovrumshus med supernice trädgård som ett litet rum i Juba kostar. Var jag än bosätter mig i framtiden så måste det vara nånstans där min älskade vovve kan göra följeslag med mig. Men just nu är jag i Juba för ett tag framöver, trots värmen som är mer intensiv än nånsin. Jag fick värmeslag häromdagen, jag visste inte att hela min kropp kunde bli knallröd som den blev efter en kort lunchpromenad till Aisha. Jag gick för att lämna lite kläder för tvätt och väl tillbaka på kontoret rusade mitt hjärta så snabbt att jag trodde jag skulle svimma. Jag hade druckit tre liter vatten på förmiddagen så det var inte vätskebrist, men med en sockerfylld kall Fanta så lugnade sig min kropp något. Att komma tillbaka från RnR var en chock för min kropp och mitt sinne. Jag ställer tydligen om mig väldigt snabbt till ett avslappnat ö-liv med god mat och havsbris. Någon annan som känner igen det syndromet?
Tacksam och nöjd är jag med resan, och Zanzibar hoppas jag att se mer av i framtiden!!
Och några bilder:
Stone Town
The Coffee House, vårt Alladinpalats :)
Östkusten, yummie... (kunde inte låta bli att ta kort!)
Tidvatten innebär snäckplockning för vissa!
The Rock... Jag åt en hel hummer!
Bra snorkling!