Norrsken

Igår kväll sa Insjön hejdå på vackraste möjliga sätt. Kolsvart skog, enorm Siljan och norrsken som vandrade från vänster till höger och sen från höger och lite överallt. Så vackert! Det är så mycket som händer samtidigt, och av det så är massa positiva grejor. IAS konferens i Insjön var mer än lyckad, jag har samtidigt massa jobb som jag måste få gjort i Juba och ikväll så njuter jag av en tokmysig kväll hos Jens och Xandra i Örebro. Efesos shishkebab är så god så den smälter i munnen och om det inte vore för att jag är toktrött så skulle vi kollat på en Brad Pitt film (hur längesen var det inte han var med i en film?). Men just nu väntar jag på att toan ska bli ledig, ta en dusch och sen toksomna i soffan. Imorgon ser jag fram emot en kopp kaffe med Jens, packa ur lite grejor ur lägenheten (inte vinden dock, jag glömde vindsnyckeln!) och sen dra med mig sötnosarna upp till Edsbyn.

Det här var verkligen ett "jag har inget särskilt att berätta" inlägg, men håll till godo, jag skrev i alla fall nåt. ;) På måndag bär det av till Juba, håll tummarna att jag kommit lite längre på bidragsansökningarna jag ska skicka in senast sjunde oktober (Grattis i förskott Ami!). God natt kära ni, sov gott!

Mellan två världar

Låt mig bara säga att 20 timmar inte är tillräckligt för att skapa tid för att smälta övergågnen mellan "den världen" och "den här världen". Jag åkte klockan halv fem från Juba (eftermiddag) och klockan tio (förmiddag) landade jag på Arlanda. En timme senare satt jag på tåg på väg mot Bollnäs. Kontrasterna mellan Juba och Bollnäs kan verkligen inte vara större. Jag pratade dock med killen som jobbar på Deichmann sko och han kommer från Mogadishu, med flera släktingar som jobbar i Juba. Helt plötsligt så befann sig Juba lite, lite närmre Bollnäs...

Nu måste jag verkligen ta och duscha och lägga mig, Arvid snarkar redan så gott här med mig i sängen. Jag är sååå trött, även fast jag måste säga att tre säten i flyget tillät mig att sova rättså gott. Sov gott alla i Edsbyn och wherever, och om det blir strömavbrott i natt igen så kan ni tänka på mig och hur jag har det när jag dessutom ska hitta toaletten utomhus. (I Juba det vill säga.) Då är jag glad om jag inte trampar ihjäl nån groda! God natt.

I Juba skiner alltid solen

Ho ho va tiden går fort, jag har varit här i drygt två veckor och på tisdag åker jag tillbaka till Sverige. Kulkul och samtidigt lite stressigt, har så mycket jag vill göra här. Och underbara nyheter, vi ska få en satellit disk från Yei vilket innebär att jag kommer ha gryyymt internet här nere! Inte som nu när jag måste åka till Jebel lodge för att kolla mail. Och som vanligt så skyller jag dålig uppdatering här på bloggen på dålig access. Är just nu på vår partner konsortiums konferens och väntar på att säga några closing words. De sitter bänkade framför sina datorer och lär sig om Quickbooks, vilket jag inte tänker försöka sätta mig in i just nu. Ekonomiska kalkyler och liknande ger mig rysningar...

Juba har varit intensivt sen jag kom, och det känns hur bra som helst. Charity är här med mig (vår nya health programme coordinator som varit ute i bushen i sju år och startat en hälsoklinik) och hon är en frisk fläkt på kontoret. Jag har dragit runt henne på möten, fester och andra events för att hon ska lära känna Juba (hon har fått något av en kulturchock tror jag efter all tid i Nyinbuli). Vi har tillsammans koordinerat flygplan som egentligen inte flyger dit vi ska, studenter som ska hämtas i högst osäkra områden, mat och myggnät till flyktingar som kommit från Nuba bergen och sen allt annat koordinerande som tillkommer utöver det. Jag ska ta lead på att skriva proposals för Södra Sudan, jag litar starkt på ett ingripande från Gud annars är vi körda... Skämt åsido, men vore det inte för att jag tror på divine help så hade jag inte tagit på mig detta. Överhuvudtagit så hjälper det grymt mycket att ha en tro på Gud som kommer ställa saker till rätta i slutändan, helt enkelt slutgiltig rättfärdighet, när saker är så snedvridna som de är här nere. Till exempel har regeringen köpt in nya Mercedez Benz till alla ministrar, och i Norra Barh El Ghazal är två tredjedelar av befolkningen food insecure. Ja, ni ser prioriteringarna här nere. På statskunskapen fick vi lära oss att många politiker blir distansierade från befolkningen efter ett tag, att de inte riktigt vet vaf som pågår och inte identifierar sig med befolkningen vilket innebär en hel del sämre beslut, och ni kan inte ana hur mycket det stämmer här nere.

Nu går workshopen mot sitt slut, så jag måste sluta här. Snart ses vi i Sverige, jag kommer hem den 21a och har konferens 23-28e, efter det ska jag försöka träffa er alla. :) Kramar!