Alla älskade vänner och familj (hela min "afrikanska" familj det vill säga, mostrar, kusiner, kusinbarn med flera!) önskar jag ett alldeles fantastiskt nytt år! Ett år har gått och då är ju en summering på sin plats; och jag skulle vilja summera varenda en av er! Vad ni har betytt för mig, i mitt liv, även fast många av er inte har varit på nära håll så har ni betytt mer än ni kan förstå. Har nog aldrig insett så mycket, när jag varit så långt ifrån er, vad ni betyder för mig. Men att summera varenda en av er skulle bli en vääldigt lång lista och jag sitter lite brådskande till (måste förbereda nyårsdrinkarna snart!). Men summera mitt eget år kan jag göra rätt så fort tror jag;
Till att börja med, mars började något nytt i mitt liv som jag drömt om i mer än tio år. Det var svårt, kämpigt, ensamt, läskigt och alldeles fantastiskt samtidigt. Södra Sudan som funnits i mitt hjärta, men på distans så länge, fick jag äntligen komma till på riktigt! Jag fick fira in deras självständighet, skaka hand med deras president, lära känna några av alla de underbara människor som befinner sig i landet... Se fyra av tio stater (sex delstater kvar!), lära känna andra internationella staff som befinner sig där, lära känna IAS människor, se mer av IAS. Helt enkelt fantastiska möjligheter som öppnade sig.
Jag hade en sommar som flöt förbi på två sekunder, men den bästa stunden var nog när jag var i Orsa och bara myste. Arvid, farmor och farfar, Malin och Malin, Jenan, Ami, Sara, ja, jag borde nog inte nämna några namn, men ni var några av dem som lyste upp den svenska sommaren!
I september-oktober joinade Charity och Anneli mig i Juba och jag slapp vara ensam tjej på kontoret! Inte för att det hade stört mig så väldans tidigare, men det blev verkligen en stor förändring i hur arbetet på kontoret pågick, och oj va skönt att ha två att dela mina kvällar med!
Nu hastar jag fram till jul (tänker inte ta upp några detaljer kring allt vad jag lärde mig i jobbet) och jag kan bara säga hur glad jag är för min familj och mina vänner! Det är så underbart att komma hem och ha en hel drös med underbara människor att umgås med. Sarah och Farre och älskade Amelie, tack för att jag fick landa hos er och andas i 24 timmar innan jag åkte hem till Edsbyn. Linda, dina kakor, godis och leende är beroendeframkallande på två sekunder! Sussie, du ordnade hundra småsaker när min hjärna var på noll inför julkort, julklappsinköp m.m. Tack!! Och väl i Edsbyn, tack alla snälla i min familj! Ni är såå fantastiska och jag vet inte var jag ska börja. Men jag kan börja med det enklaste, att det är så skönt att få komma hem och det är precis som vanligt. Det är guld värt!
Vi går mot ett nytt år och vi vet inte vad som väntar. Förhoppningsvis fantastiska och vardagliga saker i en härlig blandning. Jag ser fram emot alla som jag kommer få träffa det närmsta året, jag ser fram emot att få träffa ER! Men medan jag skriver det här så händer så mycket i världen som innebär att människor INTE kan summera sitt år med glädje, och som innebär att människor just nu i den här stunden är rädda, hungriga och har ont. Jag tänker på det som ligger mig närmast till hand, i Jonglei (Södra Sudans största delstat) mobiliserar sig tusentals ungdomar från två olika stammar att drabba samman i cattlefighting, med målet att utrota den andra stammen och bränna ner allt i sin väg. Sudan släpper bomber i nya områden i Södra Sudan och människor har dött, har flytt hem och befinner sig under träd och utan mat och vatten. Jag vill minnas dem idag, både i bön och tanke, och vara tacksam för det jag har och bestämma mig för att nästa år ska bli ett år då jag gör vad jag kan för att förbättra världen utifrån mina förutsättningar, om det så bara är för en människa. Jag hoppas ni kan stå med mig i den ambitionen inför det nya året. Vi ger inga löften, mer än att lova varann att älska oss själva och vår nästa. Jag är så tacksam till Gud för det liv Han har gett mig och jag önskar att andra ska få upptäcka den kärlek jag finner i Honom. Jag önskar att jag på nåt sätt ska få berätta om den kärleken, om det så är genom mina ord eller handlingar eller sätt att vara, men att fler ska få chansen att känna sig älskade precis som de är. Vi är skapta underbara, vi har fel och brister, men i allt detta är vi älskade av något som är större än våra omständigheter och mänskligheter.
Gott Nytt År alla ni, ni är bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar