Nu har det gått nästan fyra veckor sen jag kom tillbaka till Juba och på måndag är det hemfärd till Sverige. Det är såklart supermycket att göra innan jag ska åka och vem som ska ta ansvar för vad av mina arbetsuppgifter eftersom jag fungerar som spindeln i nätet. Samtidigt så har jag så lite energi att ta tag i saker, känns som luften har gått ur mig en aning. Idag kan jag skylla även på enbart fyra timmars sömn, men denna vecka har handlat så mycket om att skaffa vakter som kan sköta jobbet utan att komma fulla på fredag kväll och sen inte släppa in mig vid elva tiden (!!), att få fler gäster till huset vi hyr, att få vår logistician att bära ut möbler ur containern och in i förrådet och sen skaffa någon att montera IKEA möblerna. Det kommer nog ta en månad innan det är fixat. Allt tar sån lång tid och det känns som jag går runt med en piska och säger åt folk vad de ska göra dagarna i ända, utan några större resultat. Well, saker blir gjort men det tar typ tre gånger så lång tid som det borde göra enligt mig, plus att jag agerar som manager för saker jag inte borde fokusera på. Men nu ska jag sluta låta negativ och fokusera på några positiva saker istället; vi har fått in pengar från några donors när förrådet såg ut att sina så det gör att vi kan fortsätta med vissa av projekten, vi har fler kompetenta staff som kommer till Juba (yey!) och snart är jag i Orsa och äter jordgubbar och glass. Men jag är ganska nervös för att lämna Juba och hur saker kommer flyta på. Saker löser sig alltid till slut, men under tiden hoppas jag att vi inte bränner några broar eller att nån kollapsar. Men det är nog bra för mig att komma på några veckors semester så inte jag kollapsar, så trött är jag nu.
Jag skulle vilja skriva om viktigare saker, men min hjärna är bara fokuserad på jobb tills vidare, det känns som jag skjuter allt som har med privatliv, känslor m.m. på håll tills jag är hemma i Sverige. Och väl hemma tänker jag ta några tysta dagar i Orsa med bara mig och Arvid.
En liten statusuppdatering från min sida så ni vet att jag är på väg och att jag borde landa nån gång på tisdagförmiddag. Om ni råkar vara på Arlanda så får ni jättegärna stå och vänta i entrén, det har jag alltid drömt om att nån ska göra. :)
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar