torsdag 25 november 2010

Ännu en tidsresa...

Jag stod och borstade tänderna imorse när jag såg att massa människor samlades utanför skolan och stod och kollade in mot skolgården. Så hörde jag "smack smack smack" och pojkar som stod på rad. Det var en gruppbestraffning, för vad vet jag inte. I Sudan är sånt tillåtet, men jag pratade med några ur teamet här, och de berättade att i Uganda är sånt förbjudet och man kan åka i fängelse för att slå skolelever. Så tack och lov för att det finns nåt vett här i Afrika! Förhoppningsvis kommer såna traditioner ändras här med tiden också, men än är det en lång väg kvar att gå. Pojkarna kom utspringande från skolan sen, de skrattade och verkade inte bry sig så mycket. Själv hade jag en klump i magen...

Några iaktagelser från Raja som jag befinner mig i nu: Raja är mycket mer influerat av arabiska kultur än Aweil, så därför ser man många fler kvinnor som täcker håret här. De flesta pratar arabiska och få talar engelska, för araberna ville arabisera den och engelska sågs som "västligt" och inte arabiskt. Det är de arabiska köpmännen som så att säga byggt upp staden, så den är mycket mer välorganiserad än vad Aweil är, trots att området egentligen är mindre och med sämre kommunikationer och vägar. Det finns fler offentliga inrättningar som arbetar med organisering av countyt, bland annat som säkerhetsmyndigheten som jag anmälde mig hos när vi kom hit. Husen är inte de traditionella lerhusen med halmtak, som de har i Aweil, utan många är byggde med tegel och plåttak. Snart ska vi ut till en av byarna och då får jag se hur husen ser ut där...

Klockan 5.30 vaknar jag av minareten som skriker ut böner, deras "megafon" är riktad mot vårt hus och jag har inga glad i fönstrena, bara gardiner, så det hörs minst sagt väl in i mitt rum. Tre gånger kör de böner, ungefär fram till 6.15, så då får jag försöka somna om igen. Om det låter som att jag inte gillar stället så är det inte för att jag inte gör det, men detta är bara några iaktagelser. Så nu vet ni hur jag har det. :)

Men ärligt talat, jag längtar efter pepparkaksdeg! Och toapapper. Det säljs inte här och min rulle börjar ta slut! Nu ska jag jobba vidare här. Kramar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar