Här sitter jag på Panafrica Hotel mitt i Nairobi smeten och har precis ätit en frukost som skulle kunna föda en hel by. Imorgon börjar IAS International Management Meeting och jag har tagit in på de luxe hotell för att vila upp mig och få lite jobb gjort. Anlände till hotellet kl nio igår kväll, kl tio låg jag stendöd i badkaret så jag fick kravla mig ur det heta badet och krypa ner mellan tjocka, fluffiga täcken och sova som en prinsessa. Minns inte när jag sov så gott sist. Svala rum är svaret på god natt-sömn! Jag ska ta en massage och sen skriva på det älskade EED proposalet som jag SKA skicka iväg ikväll. Efter det kommer mitt hjärta att vara sååå mycket lättare!
Som ni säkert hört på nyheterna så har stridigheterna mellan Sudan och Sydsudan intensifierats. Det är ingen nyhet att Sudan säpper bomber i Sydsudanesiskt territorium, det har de gjort de senaste sex månaderna, nytt på spelplanen är att Sydsudan, hör och häpna, har intagit Heglig, ett av Sudans största oljefält. Lillebror har därmed trampat storebror på tårna och storebror svarar naturligtvis på detta "övertramp". Eftersom det hörts om detta även på svenska nyheter så tänkte jag att det kan vara bra att ni får höra lite vad det handlar om, och med lite bakgrund om detta också vara försäkrade om att bomber inte kommer börja falla över Juba inom de närmsta dagarna...
Sydsudan och Sudan har ett antal olösta frågor som borde ha klarats upp före självständigheten men som de inte lyckades nå ett konsensus om. En av dessa olösta frågor är hur de ska fördela oljeinkomsterna. Med spilttringen av landet så kunde man tro att saken skulle vara klar; Sydsudan får den olja som finns inom deras gränser, Sudan den olja som finns inom deras gränser. Här tillstöter två problem: Ett, att gränserna från 1956 inte är accepterade av båda parter (främst Khartoum), två att Sudan har alla pipelines och oljeraffinaderier. (Och hur stavas det egentligen?) För några månader sedan så blev det en stor diskussion hur dessa oljeinkomster skulle fördelas, men följd att Sydsudan stängde ner hela sin produktion (stängde av kranen helt enkelt!). De ville inte betala den skatt och avgift som Sudan begärde för att Sudsudan använde deras fabrik, så att säga.
Efter detta blev relationerna mellan Sudan och Sydsudan allt mer frostiga. Sudan gick vidare och intog Abyei, vilket starkt fördömdes av omvärlden eftersom detta är ansett vara Sydsudanesiskt territorium. Vidare startade interna stridigheter i Sudan, i ett område som heter Södra Kordofan, som sedan spred sig vidare till Blue Nile state, också inom Sudans gränser. Dessa stater gränsar alla till Sydsudan. Från dessa delstater kommer det flyktingar in till Sydsudan, i två delstater som heter Upper Nile och Unity state. Sudan menar att Sydsudan backar upp rebeller i Södra Kordofan och Blue Nile (vilket är omdiskuterat men mycket möjligt) och Sudan svarar med att bomba flyktingläger och oljefält i Sydsudans Unity och Upper Nile states. Mot denna bakgrund av Sudans aggressioner mot Sydsudan så uppstod, som ofta, markstrider mellan Sudan och Sydsudan. Denna gång med den skillnaden att Sydsudan lyckades inta Heglig, ett oljerikt område i Sudan. I och med detta så stoppade Khartoum alla fredsförhandlingar med Sydsudan och just nu råder spända relationer mellan de båda länderna. Stämningen och situationen är den "sämsta" hittills sedan Sydsudans självständighet i juli förra året.
Det är ett möjligt scenario att de båda länderna går tillbaka till fullskaligt krig, det ska inte förnekas. De flesta jag pratar med i Juba, och min egen åsikt inräknad, är att ett sådant fullskaligt krig känns än så länge långt borta. Möjligtvis kan gränsstriderna komma att intensifieras (vilket de gjort de senaste veckan, men det är något som byggts upp under lång tid) men chanserna att det når till Juba är än så länge relativt små. Khartoum har allt för mycket att förlora på ett sådant drag, de skulle bli kraftigt fördömda, lägg där till att det finns några tusen internationella arbetare i Juba, vilket i sig är en "trygghet" för att de inte ska attackera Sydsudans huvudstad. Självklart så övervakar vi situationen nogrannt, och skulle det komma att bli ett hot mot Juba så kommer vi naturligtvis att allokera oss någon annanstans. Men som sagt, än så länge har dessa stridigheter begränsat sig till två stater som gränsar mot Sudan och som är oljerika. Det finns alltså ett profitintresse från Khartoums sida som vidare motiverar dessa stridigheter. Sådana oljefyndigheter finns inte söderut där jag befinner mig.
Vi har sett liknande konflikter i Demokratiska Republiken Kongo, där konflikter pågått i naturresursrika Kivu provinsen, med rebellgrupper som försöker ta kontroll över dessa rikheter. Risken är att vi kommer se samma situation i dessa gränsstater i Sydsudan-Sudan, men med ytterliggare en dimension av en annan stat (Sudan) som stark aktör i spelet och inte "bara" rebellgrupper.
Nu har ni fått dagens politiska uppdatering från Östafrika, nu är det dags för denna korrespondent att hoppa ner i badet och njuta lite till innan jag tar itu med arbete. Hoppas ni mår bra där hemma, be en bön eller håll tummarna för relationen mellan Sydsudan och Sudan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar