Nytt Ar - 2014

Gott Nytt Ar skulle rubriken kunna vara, men det kanns lite sent sa har tva veckor in pa det nya aret.
Vanligtvis brukar jag ha en "end of year"-summary, men i ar blev det ingen. Tankarna har varit alldeles for splittrade. Overallt och ingenstans. Krisen i Sydsudan gjorde sitt till. I tre ar har jag lamnat Sydsudan (fyra om jag raknar in 2010!). Tva ar av dessa har jag varit orolig nar jag lamnade landet. 2011, 2012 fanns tankarna dar pa att nat kunde utbryta. 2013 var jag inte orolig. Eller atminstone sa tankte jag inte att nagot skulle handa. Trots alla OM och daliga tecken. Jag kande mig lugn. Mer orolig var jag for sakerhetstraningen jag skulle pa i Holland. For hur jag skulle reagera pa alla moment. Men jag overlevde sakerhetstraningen. Det kom daremot som en chock nar jag pa mandag morgon den 16:e december satt pa hotellet i Apeldoorn och laste om att det varit stridigheter natten igenom i Juba. De foljande dagarna var inte en dimma, mer en fanatisk stress av att kolla sit.reps, Facebook, Twitter, BBC och ringa och maila med alla i Juba emellan HQ moten som jag inte alls ville medverka pa. Phu, liksom. Drinkarna som jag tog hos min pilotvans Dereks terass vid Nilen dagarna innan jag akte kandes allt mer overkliga, hur kunde situationen forandras sa snabbt, bara over en natt?

Lugnet, det relativa lugnet, har atervant till Juba. Inte till Sydsudan tyvarr. Och antagligen kommer det inte atervanda pa ett tag. Jag vagar knappt skriva manader. Men det ar min magkansla. Fem-sex manader av oroligheter i landet. Sen kommer nagot handa. Hoppas jag. Nagot som gor att oroligheterna ebbar ut. Kanske fatigue. Krigstrotthet. Forhoppningsvis. Inte det att alla dodat varann. Det later grymt. Men det kan aven bli sa. Ledarna som tar sitt fornuft till fanga, nar antalet doda blir sa manga att civilbefolkningen borjar ta saken i egna hander. Nar det kommit nagon form av struktur, organisation, hos dem som nu befinner sig i chock. Och da pratar jag inte om oss som tillhor IC, the International Community som det sa fint heter. Nej, utan snarare civilbefolkningen, kvinnor, man, lokala grasrotsorganisationer. Vi kan bara hoppas och tro att nagot gott ska komma.

I vilket fall som helst bar det av tillbaka till Juba. Visumet ar fixat. Vinet inkopt, likasa ostarna. Vaskan ar definitivt inte packad, det sker kvallen fore fram pa smatimmarna. Det har varit en skon start pa 2014. Lagenheten ar nastan helt klar och inredd. Jag har hunnit se The Hobbit; 2an. Arvids tass har lakt lagom tills jag ska aka. Farfar ska fa ny horapparat. Smasaker. Viktiga saker. Jag har aven forundrats over vad fantastiskt lite arbete man kan gora pa en full arbetsdag och vara upptagen med precis allt annat, som att koppla om lampor, skaffa ny forsakring, ringa Horcentralen typ 100 ganger, ga till Apoteket fyra ganger pa tva dagar, skriva ut ett papper ena dagen, ett annat papper andra dagen, ga till Systemet tre ganger for att fa tag pa den dar rabarberlikoren - och nu ar Rhubys antligen min! Synd bara att den fina flaskan ar alldeles for stor for att ta med till Juba. Den far vanta till sommarens grillkvallar i Orsa. Det gar ju sa fort i vilket fall som helst. Denna sommar fyller jag 30 ar. T-r-e-t-t-i-o-!!! Jag kanner mig inte sa gammal liksom. Daremot sa inser jag vad fort tiden gar. Ett tecken pa att man blir aldre kanske? Till det hor att jag har aven borjat forundras over vad lite man hinner pa en full arbetsdag. Hur klarar man da vardagen om man har fyra barn och jobbar nastan heltid? Till alla som klarar det och fortfarande ler och bakar semlor - ni ar grymma!! Jag antar att man maste prioritera bort vissa saker och inte ha sa hoga krav pa sig hela tiden. Det ska bli mitt lofte for 2014. Mindre stress, mer kvalitet. Work hard, live hard, var en av mina goda vanners motto i Juba. Nu med utegangsforbud fran klockan sex pa kvallarna sa blir det nog inte sa mycket live hard for mig. Snarare ett stillsamt nunneliv. Eller ja, stillsamt pa kvallarna, men med nog sa mycket arbete som vantar. Nytt ar, nya utmaningar. Juba, here I come...! Eller nat sant. Men till och borja med; God natt! En dag i sander... ;)