Tiden går så otroligt fort och det har redan gått 1 månad och tre veckor sen jag åkte från Sverige. Det är nästan dubbelt så lång tid som när jag var här förra gången, men ändå känns det som en kortare period. Till helgen är det påsk även här i Sudan och jag har tyvärr inga påskägg att gömma. Tänkte inte på det när jag åkte! Men jag har planer på att ta en tur på Nilen med en viss britt vid namn Benjamin Smith (väldigt brittiskt va?) om allt går i lås och bom. Det är så lätt att lära känna folk här i Juba och det är tur, för jag börjar bli lite rastlös och vill se och göra nåt nytt. Så ikväll ska jag på capoiera, inshallah, och motarbeta min kutrygg. Kontorsstolen jag har är inte ergonomisk!
Sitter åter på Jebel lodge och njuter av att se poolen och lite palmer. Men snart måste jag tillbaka på compoundet för jag vill inte hålla bilen från alla andra som kan behöva den. Det är många människor i IAS som passerar Juba just nu och som ska hem till familjen över helgen. Igår chockade Khadmalla mig med att komma från Khartoum, jag hade ingen aning om att hon skulle komma! Jag har inte träffat henne sen november, så jag trodde jag såg fel först. Men superglad blev jag!
En reflektion, efter att ha varit här ett tag nu så är det vissa saker som jag har slutat lägga märke till. Klart att jag fortfarande ser det som ganska exotiskt när åsnorna blockerar vägen, men jag måste inte stanna och ta kort på varenda kvinna som bär ved på huvudet, eller berätta för allt och alla (här på bloggen rättare sagt) om ALLT som skiljer Juba från Sverige. Så har jag börjat aklimatisera mig? Till och med värmen är ganska okej. Folk på genomresa klagar på att det är så varmt i Juba men jag tycker det är ganska skönt.
Okej, jag måste verkligen gå nu, men plocka påskris och lägg upp på facebook så jag får lite Sverige-påskkänsla! :) Kramar på er och GLAD PÅSK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar