tisdag 10 september 2013
Att bli valkomnad hem av en uggla
Sa satt han bara dar, pa bron och liksom vantade pa mig. Stor, han rackte nog upp till mina knan. Jag stod och kollade pa avstand pa honom i tio minuter och han kollade tillbaka pa mig. Som bara en uggla kan gora. Sen bestamde han sig for att flyga ivag. Det kittlades lite i magen pa mig nar han bredde ut vingarna, det var valdigt langt emellan dem, kanske en meter eller sa. Och sa sag han precis ut som den dar ugglan i Svansjon, som brukade fortrolla Odette till en svan. Jag klarade mig for den har kvallen i alla fall, vi far se om han kommer tillbaka imorgon kvall. Om Arvid varit har hade nog ugglan fatt sig en utskallning, men hundarna pa compoundet har i Yei verkar inte bry sig sa mycket om ugglor. Det ar mer uppmarksamma pa hundarna pa andra sidan staketet. De star och ylar till varandra som vargar och till det ljudet somnar jag gott om kvallarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar