Maridi var sååå fint och skönt, men jag ska säga att det ändå var skönt att komma tillbaka till Juba. Det kändes lite som att komma till civilisationen och som att komma hem. Jag hade faktiskt saknat min säng och de spindelfria toaletterna vi har. Igår kväll regnade det och för första gången kändes det lite kyligt, vilket var så skönt! Att sitta med en sjal runt axlarna är ganska mysigt.
Idag skulle jag och Anneli, en svensk tjej som är här och gör en utvärdering för IAS, gå till en av de lokala kyrkorna här i området. Vi lockades av väldigt hög och skön musik som spelades så vi letade upp kyrkan där den kom ifrån. Ett tips bara, gå inte till ett ställe där du kan höra musiken på 100 meters avstånd. Vi blev placerade längst fram i kyrkan, mitt framför högtalarna. Efter två minuters predikan trodde jag att jag skulle förlora hörseln. Pastorn var en minst sagt karismatisk personlighet, men en ljudnivå som lätt skulle kunna höras på 100 meters radie även utan högtalare. Så den kombinationen gjorde att vi flyttade tre rader bak i kyrkan och till andra sidan salen, men tyvärr hjälpte inte det. Det var ljudtortyr skulle jag vilja påstå. Så så fort bönen började smet vi ut och nu, tre timmar senare, spelar de fortfarande musik därifrån. Efter den något mardrömslika upplevelsen var vi tvungna att ta en promenad och bara få tillbaka nån form av lugn sinnesstämning. Så i fortsättningen ska jag alltid fråga de på compundet vilka kyrkor som är att rekommendera om jag ska pröva nån ny. De skrattade faktiskt en hel del när vi sagt att vi varit där, stället är tydligen ganska känt för sin volymnivå. (Vilket ter sig ganska naturligt nu i efterhand.)
Den snälla mekanikern ska ta mig och Anneli till KonyoKonyo om en stund, sen ska vi leta upp nåt trevligt hotell vid Nilen. Ikväll ska jag ta mig för mitt nya projekt, att brodera en duk med ett textmeddelande på. Tänkte att det kan vara ett bra tidsfördriv samtidigt som jag får vara lite kreativ. Så jag har införskaffat nål, tråd, duk och sån där klämgrej som gör att man får en plan yta att hålla i.
Förresten har jag fått gosa med en hundvalp idag. Den kan inte ha varit mer än fyra veckor och en ung kille hade köpt den på marknaden för cirka 45 kronor. Den var såå söt, men det känns sorgligt att den har blivit skiljd från sin mamma alldeles för tidigt. Jag försökte förklara för killen att han måste ge valpen massa närhet och helst sova med den, och han verkade faktiskt ha en bra inställning. Han hade köpt den för att ha som sällskap, vilket i sig är positivt tycker jag. Många köper hundar här för att ha bara för att jaga med eller som vakthundar, och de hundarna tror jag får alldeles för lite kärlek och närhet. Men åtminstone är hundarna fria att springa och socialisera med andra vovvar i området.
Jag och Anneli har köpt karakadu, en blomma som man torkar och kan koka te eller saft på. Så nu har vi en balja som står och drar till sig och som förhoppningsvis kommer smaka mumma ikväll. Känns som ett bra och naturligt alternativ till alla artificiella läsker man dricker här hela tiden.
Hoppas ni där hemma har en mysig och skön helg! Jag tänker på er alla, jag lovar! Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar